torsdag, juli 15, 2010

Update.

Det händer för lite på min skrivfront.

Det är inte världens enklaste att hitta tid/ork/lust att pränta ner några rader. Ibland känns de ju lite som om det inte finns någon poäng i det.
Men lite titt som tätt tänker man tillbaks på svunna tider då jag varje dag i flera års tid skrev ner precis vad som hände.
Vi ska se om jag inte kan hitta tillbaks dit någon gång, men vägen dit är lång och kräver ett engagemang som jag just nu inte är villig att gå in med till 100%.

För att inte göra detta inlägget till en repetition av några andra inlägg så kommer lite nyheter:

Jag gick ur helgon.net för ett par dagar sen. ja eller helgon.se som de heter nu.
främsta anledningen är att de inte finns någon poäng med det heller.
Jag använder de inte för att umgås med vänner, jag använder inte forumen sen de gjorde om dem och jag litar inte riktigt på sånna öppna internetprofiler.
Jag litar inte på Facebook.com heller, så dit kommer jag inte.

Inte heller litar jag på GPS funktioner i mobiltelefoner. Jag skulle inte använda det, men jag vet att myndigheterna säkert skulle tycka de var underbart. Särskilt om de kunde länka kontokort och legitimation till mobiltelefonen också.
Nu kan de ju faktiskt samköra dessa register - men med en gps som uppdaterar i realtid så blir hela debatten med att övervaka löjlig. De gör ju de redan. Vad spelar de då för roll om vi har kameror på alla offentliga platser?

Om man tar sig tiden att brainstorma så har ju den biologiska forskningen på djur med hjälp av monitoring med sändare osv kunnat visa var märkta djur går. Steg 2 är att märka alla nyfödda ungar, sen vet man var alla är.
Vem har sagt att detta inte skulle kunna implementeras i människor?
Vem vet om de inte redan har skett?
I sann konpirationsteori skulle man kunna tro att detta kan ske i t.ex. massvaccineringar, eller de första vaccinerna man får som barn.
Bara detta blir ju nästan helt löjligt.
Så inskränkt kan inte en stat vara. Då bör ju harmageddon vara mycket nära.

Prövade lyssna på Dream Theatre innan. Jag ogillade det.
Slog igång Gorgoroth och kände min puls sänkas en aning och en lugn nynning formas i mitt huvud. Jag nynnar i huvudet till musik som berör mig.

Varför berör trashig black metal?
De är ju egentligen inga kramgoa låtar.

Låtom oss dissikera vad en black metal låt innehåller:

Gitarr
Bas
Trummor
Sång

Vad gör dessa instrument enskilt och tillsammans i musikstilar?
Trummorna håller takten.
Basen sätter ljudbilden och takten.
Gitarren gör melodin till takten.
Sången håller melodin och väver ihop stycket.

Och vad gör de i black metal?
Trummorna håller takten och sätter ljudbilden.
Basen håller takten och gör bakgrundsmelodin samt förstärker trummorna.
Gitarren håller melodin och väver ihop stycket
Sången ligger ovanpå allting i en helt egen melodi, helst i samma oktaver som gitarren i ett fräsande. Antingen kan den ligga i de elaka blackmetal growlet, ljust - eller i ett mörkt growl som i death metal. Allt fler sångare kombinerar ljust och mörkt vilket gör linjerna mellan black och death metal mer grå och onyanserade.
Plocka upp en skiva från Dark Funeral anno 1994 och en från 2009, gör samma sak med ett death metal band.

Finns ju band som låter likadant nu som då osv. Men ta det med en nypa salt.

Nu ska jag väcka den sovande skönheten.
O/o

lördag, januari 16, 2010

En helt vanlig helgdag.

Idag har varit en stor dag.
Allt började med att jag yrvaket vaknade vid 8 snåret av en pojk som gnällde upp mig till köket där jag mixade ihop en flaska välling.
Sen masade jag mig till sovrummet igen och drog upp nämnda pojk. Med honom på armen slog jag igång datorn, sen satte jag igång med matning.
en kvart senare var han mätt och belåten och jag befann mig i hans rum och undersökte nattens skörd i blöjan. Inget, som vanligt. Han är redan natt-tät om man tar upp honom fort på morgonen. Slarvar man kan man räkna med en överfylld blöja och en våt fläck i sängen. Inget jag riktigt tagit upp med Fröken Felix än men det ger sig väl sen.
Sen satt jag mig att underhålla mitt alterego i Lord of the Rings Online. Ett öga på skärmen, två på Vincent. Betyder 70% av tiden spenderar man med att leka och underhålla honom. Framåt 11 tiden försökte jag få upp FF. Resultatlöst som så många helgmorgnar. Sen fixa en flaska mat till herrn IGEN.
Vid klockan 14 beslöt den allsmäktiga att FF inte fick sova mer, vem den allsmäktige är vet jag inte. Troligen så verkar han genom den lille herrn som charmar upp FF. Inte jag då, nej de vore för bra om jag lyckades få upp henne.
Då beslöt den lille herrn att han blivit åsidosatt hela sin uppväxt och vart vrålsur. Troligen tänderna som hittat rätt till slut och kommit ut i dager. vid klockan 15 hittade jag i alla fall rätt då jag gav den lille en skål gröt och en burk mat. En HEL frukost + en HEL middag. Det satt där de skulle och han blev glad igen. Mycket glad. Inte ett gnäll efter de. Han tycker om att tugga - på mat. Verkar inte vara någon hit med placebo-tuggande på ringar och möbler för tillfället. Men om han brås på far sin lär de inte dröja länge före de blir mer avancerat tugg på just möbler. Ett glasbord, ett furubord. Inga kommentarer <.<

Nu kikas de på benknäckargänget. En halvmedioker rulle med A. Sandler.
Undrar lite vilka som kommer ta över efter Sandler och Carrey. Ska bli kul att se.

/XXX

måndag, januari 11, 2010

Förkyld.

Jag är förkyld.

Jag har snutit ut en hel hushållsrulle på 1½ dag.
Inte ur näsan men snutit mig PÅ pappret.
Efter jag dragit av en bit förstås.

Lyckades hålla undan sjukdomen från det att den bröt ut den 3 januari till den där hemska dagen... den 6 januari... en LEDIG dag mitt i veckan. Det är aldrig aldrig aldrig bra med lediga dagar mitt i veckorna. Man får tid att varva ner och "känna efter". Min kropp svarade med att göra mig bautaförkyld och ge mig feber för besväret. Hela torsdagen och fredagen var en liten mardröm... men ingenting mot vad som skulle komma på fredagskvällen och lördagen. Som Ithzak i "Hipp-Hipp" sa... Där kom CRESCENDOT. Jag trodde aldrig att jag skulle må bra igen någonsin när jag lade mig på lördagskvällen. Jag trodde aldrig att min röst skulle komma tillbaka till sin rätta klang och att näsan skulle se ut som något hämtat ur en skräckfilm från vitryssland. Lägg därtill att jag hostade som en rökare med kol.
Nu är de bättre.
Nu har jag inte feber.
Nu snyter jag bara ur bananer när jag innan snöt ur elefanter.
Jag hoppas att jag inte får en sån förkylning igen på ett par år.

//X