tisdag, augusti 02, 2011

2011 om Mig

2011 började med ännu en förlossning.
Så nu var man två barnspappa åt två små kottar.
2 års trotset börjar sakta men säkert bryta ner mitt psyke bit för bit. Snart börjar jobbet igen och då får man förhoppningsvis lite rum att bearbeta det, som det är nu får jag inte en lugn stund i huvudet.
Tankarna snurrar omkring som virvelvindar och jag kan inte plocka ner dem förrän en liten hand drar i min och säger "Pappa... BAPP". Ja, det är en del av att vara förälder, men vissa dagar är värre än andra. Igår var ett exempel på en sådan dag. Jag hann inte fånga en tanke på hela dagen och gick runt med en puls någonstans runt 120 hela dagen. Det är inte bra, jag börjar oroa mig lite för att få ofrivilligt högt blodtryck, även fast jag vet att kroppen är byggd för att klara småbarnsåren.
I vilket fall gör sagda höjning av blodtrycket att jag går med ett konstant tryck vid tinningarna och undrar om det har med koffein/nikotin balansen att göra.
Jag älskar mina barn, det är inte det, men jag känner det i hela kroppen - inte bara i ryggen efter alla sparkar eller i armarna efter allt bärande.
gnäll gnäll

Öland var trevligt i år, fick en chans att känna ett nytt par vänner, mycket trevligt. Jag tycker om att träffa folk och dela tak med dem, man lär känna dem på ett annat sätt då. Det blir lite djupare och lite mer personligt än en middag för 4.

Jag återfinner ibland mig att komma tillbaks hit för att läsa hur jag var och hur jag tyckte förr. Det är lite av charmen med att ha gamla bloggar som man inte direkt uppdaterar utan bara skriver långt någon gång ibland. Jag trivs med att vara inaktiv. Sanning att säga så har jag väl all tid i världen att uppdatera men den tiden lägger jag istället på att läsa webbtidningar, spela spel (f.n. Lord of the Rings Online, Fallout: New Vegas) och ibland besöka lite obskyra sajter om allt från grilltillbehör till c++ programmering.

Jag trivs med mitt arbete och mitt umgänge. Saknar en del gamla polare ibland vissa dagar, men det finns ingen tid att lägga just nu. det får vänta ett eller två år till, tills barnen inte river huset bara gör att man åker iväg en dag eller två. Sen dricker jag inte en tiondel så mycket bärs som förr och i princip inget brännvin alls. Jag vet inte om de är frivilligt eller ej, men det funkar inte riktigt. Jag blir väckt av pojken på morgonen när han vaknar, mellan 5 och 7 (ibland tidigare, sällan senare) så det skulle praktiskt inte fungera.

Så, nu är familjen uppe och mitt humör börjar svikta och alla klagar. Dags att ta itu med dagen och ta sig igenom den.

Over and out
// XXX

ett arbete

Vill bara ge en diskret push till en hemsida jag arbetar med.
http://www.hydmek.se

Har en del arbete kvar på den, håller på att skriva ett par actionscript för att få en mer lätt tillgängligt bildgalleri.

Hunted: The Demon's Forge

Jag testade ett spel härom veckorna för att det lät intressant.
Hunted: The Demon's Forge.
Det är ditt vanliga halvdana shooter spel utvecklat för konsol.
Jag testade PC versionen av detta.

Handlingen kändes allt igenom rätt sval, dialogerna kändes framkrampade och jag höjde inte på ögonen en enda gång. Särskilt inte av AI:n i den datoriserade medspelaren. Visst att spelet verkar utvecklats för att köras som Co-op genom mainstoryn, men detta var under all kritik.

Det finns inget jag hatar så mycket som produkter utvecklade för konsolmarknaden som SEN kommer som pc spel, oarbetat. Jag vill gärna kunna utnyttja resten av alla tangenter, men nej.

Spelet hade OKEJ grafik, men mot t.ex. AVP gjort 2010 (http://en.wikipedia.org/wiki/Aliens_vs._Predator_(video_game)) så står det sig rätt och slätt inte alls.

Djupt besviken.

1/5 ; 1/10 ; 1/100. Dåligt var ordet.

torsdag, juli 15, 2010

Update.

Det händer för lite på min skrivfront.

Det är inte världens enklaste att hitta tid/ork/lust att pränta ner några rader. Ibland känns de ju lite som om det inte finns någon poäng i det.
Men lite titt som tätt tänker man tillbaks på svunna tider då jag varje dag i flera års tid skrev ner precis vad som hände.
Vi ska se om jag inte kan hitta tillbaks dit någon gång, men vägen dit är lång och kräver ett engagemang som jag just nu inte är villig att gå in med till 100%.

För att inte göra detta inlägget till en repetition av några andra inlägg så kommer lite nyheter:

Jag gick ur helgon.net för ett par dagar sen. ja eller helgon.se som de heter nu.
främsta anledningen är att de inte finns någon poäng med det heller.
Jag använder de inte för att umgås med vänner, jag använder inte forumen sen de gjorde om dem och jag litar inte riktigt på sånna öppna internetprofiler.
Jag litar inte på Facebook.com heller, så dit kommer jag inte.

Inte heller litar jag på GPS funktioner i mobiltelefoner. Jag skulle inte använda det, men jag vet att myndigheterna säkert skulle tycka de var underbart. Särskilt om de kunde länka kontokort och legitimation till mobiltelefonen också.
Nu kan de ju faktiskt samköra dessa register - men med en gps som uppdaterar i realtid så blir hela debatten med att övervaka löjlig. De gör ju de redan. Vad spelar de då för roll om vi har kameror på alla offentliga platser?

Om man tar sig tiden att brainstorma så har ju den biologiska forskningen på djur med hjälp av monitoring med sändare osv kunnat visa var märkta djur går. Steg 2 är att märka alla nyfödda ungar, sen vet man var alla är.
Vem har sagt att detta inte skulle kunna implementeras i människor?
Vem vet om de inte redan har skett?
I sann konpirationsteori skulle man kunna tro att detta kan ske i t.ex. massvaccineringar, eller de första vaccinerna man får som barn.
Bara detta blir ju nästan helt löjligt.
Så inskränkt kan inte en stat vara. Då bör ju harmageddon vara mycket nära.

Prövade lyssna på Dream Theatre innan. Jag ogillade det.
Slog igång Gorgoroth och kände min puls sänkas en aning och en lugn nynning formas i mitt huvud. Jag nynnar i huvudet till musik som berör mig.

Varför berör trashig black metal?
De är ju egentligen inga kramgoa låtar.

Låtom oss dissikera vad en black metal låt innehåller:

Gitarr
Bas
Trummor
Sång

Vad gör dessa instrument enskilt och tillsammans i musikstilar?
Trummorna håller takten.
Basen sätter ljudbilden och takten.
Gitarren gör melodin till takten.
Sången håller melodin och väver ihop stycket.

Och vad gör de i black metal?
Trummorna håller takten och sätter ljudbilden.
Basen håller takten och gör bakgrundsmelodin samt förstärker trummorna.
Gitarren håller melodin och väver ihop stycket
Sången ligger ovanpå allting i en helt egen melodi, helst i samma oktaver som gitarren i ett fräsande. Antingen kan den ligga i de elaka blackmetal growlet, ljust - eller i ett mörkt growl som i death metal. Allt fler sångare kombinerar ljust och mörkt vilket gör linjerna mellan black och death metal mer grå och onyanserade.
Plocka upp en skiva från Dark Funeral anno 1994 och en från 2009, gör samma sak med ett death metal band.

Finns ju band som låter likadant nu som då osv. Men ta det med en nypa salt.

Nu ska jag väcka den sovande skönheten.
O/o

lördag, januari 16, 2010

En helt vanlig helgdag.

Idag har varit en stor dag.
Allt började med att jag yrvaket vaknade vid 8 snåret av en pojk som gnällde upp mig till köket där jag mixade ihop en flaska välling.
Sen masade jag mig till sovrummet igen och drog upp nämnda pojk. Med honom på armen slog jag igång datorn, sen satte jag igång med matning.
en kvart senare var han mätt och belåten och jag befann mig i hans rum och undersökte nattens skörd i blöjan. Inget, som vanligt. Han är redan natt-tät om man tar upp honom fort på morgonen. Slarvar man kan man räkna med en överfylld blöja och en våt fläck i sängen. Inget jag riktigt tagit upp med Fröken Felix än men det ger sig väl sen.
Sen satt jag mig att underhålla mitt alterego i Lord of the Rings Online. Ett öga på skärmen, två på Vincent. Betyder 70% av tiden spenderar man med att leka och underhålla honom. Framåt 11 tiden försökte jag få upp FF. Resultatlöst som så många helgmorgnar. Sen fixa en flaska mat till herrn IGEN.
Vid klockan 14 beslöt den allsmäktiga att FF inte fick sova mer, vem den allsmäktige är vet jag inte. Troligen så verkar han genom den lille herrn som charmar upp FF. Inte jag då, nej de vore för bra om jag lyckades få upp henne.
Då beslöt den lille herrn att han blivit åsidosatt hela sin uppväxt och vart vrålsur. Troligen tänderna som hittat rätt till slut och kommit ut i dager. vid klockan 15 hittade jag i alla fall rätt då jag gav den lille en skål gröt och en burk mat. En HEL frukost + en HEL middag. Det satt där de skulle och han blev glad igen. Mycket glad. Inte ett gnäll efter de. Han tycker om att tugga - på mat. Verkar inte vara någon hit med placebo-tuggande på ringar och möbler för tillfället. Men om han brås på far sin lär de inte dröja länge före de blir mer avancerat tugg på just möbler. Ett glasbord, ett furubord. Inga kommentarer <.<

Nu kikas de på benknäckargänget. En halvmedioker rulle med A. Sandler.
Undrar lite vilka som kommer ta över efter Sandler och Carrey. Ska bli kul att se.

/XXX